Verk Böcker

Sedan över trettio år ägnar sig Werner Hamacher åt tänkandets former och möjligheter i och mellan litteraturen, estetiken och filosofin. Hans uppmärksamhet gäller såväl upplysningstiden som den moderna epoken. I banbrytande essäer om Hegel, Schlegel och Heidegger, om Hölderlin, Kleist och Celan, i studier över pengar, generalstrejken och färgen blå visar han, alltid överraskande och annorlunda, att även förståelse måste förstås
. . .

I Vidden av en fot samlar Aris Fioretos texter som tillkommit under det senaste kvartsseklet. Boken innehåller självbiografiska skisser, men även dikter och aforismer, essäer och pamfletter.Texterna pejlar världslitteraturen från Herakleitos till Nalle Puh, via Nelly Sachs, Nabokov och Charlie Chaplin. Anatomiska fältstudier samsas med funderingar kring bibliotek, pratkvarnar och divaner. Och över allt strålar den sol som har vidden av en människas fot. Det har blivit en skrift, både egensinnig och allmängiltig, som firar kroppens 37 grader som princip
. . .

Han var den hemlige herren över Berlins underjord. Från sekelskiftet och till början av 1930-talet sörjde Alfred Grenander (1863–1931) för att Tysklands huvudstad fick ett heltäckande tunnelbanenät. Han var arkitekt, möbeldesigner och stadsplanerare, han var formgivare, konsthantverkare och förnyare. Och han var svensk
. . .

Få fenomen väcker så irriterande frågor rörande estetisk upplevelse och vår kulturellt betingade varseblivning som färg. Vare sig den förstås historiskt eller symboliskt, ideologiskt eller fysiologiskt, utgör färg en av de få kategorier som är genuint transdisciplinär till sin natur. Det finns färg såväl i en målning som i en symfoni, såväl i ett stycke text som i en film. Men hur kan färg inom de visuella konstformerna relateras, ja, översättas till färg på låt oss säga litteraturens eller musikens område? Med vilka medel försöker samtida konstnärliga praktiker undersöka men även osäkra de vanor och förståelseformer som styr varseblivningen och presentationen av färg i ett givet sammanhang? Vilka är de kulturella betingelser som gäller för det speficika medium i vilket färger framträder? Och vad, frågar man sig, är kromofobi?
. . .

Tyskland sommaren 1928. Sascha Knisch är en man med speciella sexuella vanor. En kväll möter han åter den gåtfulla Dora Wilms. En vecka senare är hon död och Knisch jagas för mord. När han försöker rentvå sig kommer han en vetenskaplig konspiration på spåren och dras allt längre in i en historia där inget är som det ser ut att vara. Hur skall han bevisa vad som inte har hänt? Vad sker på Stiftelsen för sexualforskning? Och varför är det egentligen viktigt att ha testiklar?
. . .

Mot slutet av förra årtusendet berättade KF att hon ofta tänkte på halshuggningar. Från andra sidan Atlanten skickade AF henne ett exemplar av Vladimir Nabokovs roman Invitation to a Beheading. Därefter utspann sig ett samtal mellan en gammal och en ny kontinent som med ojämna mellanrum återupptogs under de följande åren, alltid lite mera förläget, alltid lite mindre självklart, tills AF flyttade hem och samtalet kom av sig
. . .

En decemberdag 1925 tar Vera Grund från Berlin tåget norrut. Med sig har hon en resväska med lite kläder, en karta och ett par adresser. Hon är på upptäcktsfärd i sitt eget förflutna. Under tre dagar kommer hon att vistas i ett Stockholm på väg att snöa igen. I en gammal malmgård omgiven av rykten bläddrar samtidigt professor Schaumberg igenom sina akter
. . .

Uppsatserna i The Solid Letter erbjuder det första samlade försöket på engelska att belysa de många skilda aspekterna av Friedrich Hölderlins (1770-1843) verk. Boken vänder sig inte endast till specialister i tysk litteratur, utan även till läsare intresserade av modern poesi, filosofi och estetik. Antologin är bred till syftet men precis till sitt fokus och betonar Hölderlins betydelse för dagens diskussion av begrepp som historia, kultur och språk
. . .

Detta är metafysisk slapstick, skriven för goda miner i elakt spel
. . .

”Först långsamt har det gått upp för mig att jag dras till det vaga, neutrala, skenbart opåtagliga – till det grå och dess rika knapphet. En bok om fantomer utgör inget undantag. Den försöker utröna vad som sker i området mellan liv och död, ord och bild, faktum och fiktion. I notiser tillkomna bortom kritiken men hitom litteraturen försöker den tala om fantomers vis att vara.”
. . .

Den viktiga roll som Paul Celan spelar i efterkrigslitteraturen är sedan länge bekant bland europeiska litteraturvetare, men har hittills endast behandlas sällan i den anglo-amerikanska akademiska världen. Med Word Traces försöker Aris Fioretos rätta till denna obalans genom att samla tretton experter i den hittills utförligaste kritiska granskningen av författarskapet på engelska
. . .

Den grå boken skapar sin egen genre. Skriven i blyerts erbjuder den exempel på hur sällsam litteratur kan vara. Lika delar uppfinning och utläggning innehåller boken en efterhand allt egensinnigare essä om ”gråzoner” i den ”grå litteraturen”, samt deras förhållande till de fyra elementen
. . .

Det kritiska ögonblicket griper rakt in i en samtida diskussion om litterära verks sätt att fungera och om vad som sker när text och tolkning möts. Boken tar upp viktiga problem i korsningen mellan litteraturens ’vetenskap’ och ’kritik’ och dess behandling av centrala modernistiska författarskap erbjuder väsentligt nya insikter av betydelse för såväl specialisten som den allmänt intresserade
. . .

Delandets bok handlar om tiden efter en olycka. Den består av anteckningar som vill närma sig det gråas uttal. De kan bestämmas som ett mellanting mellan prosa och poesi, berättelse och fragment eller eftertanke och dröm. Frågan som långsamt formuleras lyder: Hur går det att hålla den försvunna i åminnelse?
. . .